Vi på 360media.se var först med att avslöja att den svenska kameraövervakningslagen inte kunde tillämpas på företag som var etablerade i andra EU-länder. De här skapade såklart en märklig situation där utländska företag kunde bedriva kameraövervakning i Sverige utan att behöva söka tillstånd, medan svenska företag var tvungna att följa strikta regler…
Konkurrensfördelar för utländska aktörer
Företag från andra EU-länder kunde därmed erbjuda sina tjänster i Sverige utan att behöva ta hänsyn till den svenska lagstiftningens krav på tillstånd för kameraövervakning. De gav dem en betydande konkurrensfördel gentemot svenska företag som var tvungna att genomgå en omfattande tillståndsprocess.
Skillnader i nordisk lagstiftning
I våra nordiska grannländer såg regelverket helt annorlunda ut, mer rimligt kan man säga:
- Norge hade ingen särskild tillståndsplikt för kameraövervakning
- Finland saknade motsvarande lagstiftning
- Danmark hade endast allmänna regler för tv-övervakning
Sverige stack ut med sin särskilda kameraövervakningslag och tillståndsprocess.
Praktiska konsekvenser
Ett företag från till exempel Danmark kunde sätta upp övervakningskameror i Sverige utan att först ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen. Svenska företag var däremot tvungna att:
- Söka tillstånd hos länsstyrelsen
- Betala ansökningsavgifter
- Vänta på handläggning
- Följa särskilda föreskrifter
Skrattretande, eller hur?
Framtida förändringar
Den 1 maj 2025 kommer hela tillståndsplikten att försvinna i Sverige. Alla gamla tillstånd upphör då att gälla och ersätts av ett nytt regelverk som ska göra det enklare att använda kamerabevakning.
Drönarproblematiken
Situationen blev särskilt uppmärksammad i samband med användningen av drönare för fotografering. När Högsta förvaltningsdomstolen klassade drönarfotografering som kameraövervakning blev skillnaden mellan svenska och utländska aktörer ännu tydligare.
Svenska drönarpiloter tvingades söka tillstånd för varje ny fotografering medan utländska operatörer kunde arbeta utan dessa begränsningar, när det snarare borde vara tvärtom kan man tycka.
Uppmärksammades först 2016
Frågan om kameraövervakningslagen och utländska företag blev särskilt uppmärksammad hösten 2016, i samband med att Högsta förvaltningsdomstolen kom med ett avgörande som klassade drönarfotografering som kameraövervakning. De här blev ett stort bakslag för drönarindustrin överlag kan vi konstatera.
Branschorganisationen UAS Sweden uppskattade att domen riskerade att leda till att 3 000 personer i Sverige skulle förlora sina jobb. Den intensiva debatten som följde ledde till att Justitiedepartementet i december 2016 lade fram en promemoria om förenklade regler för drönare.
Den uppkomna situationen skapade stor oro i branschen eftersom tillståndsprocessen var både kostsam och utdragen. Tillstånd beviljades sällan annat än för brotts- eller olycksförebyggande ändamål. Detta drabbade svenska företag hårt medan utländska aktörer kunde fortsätta sin verksamhet utan dessa begränsningar.